teklaochjuliareser.blogg.se

Men ack, inga sura miner här inte! Tapper som jag är steg jag upp vid fem morgonen efter min sjukdag. För att vi skulle åka båt på Ganges i soluppgången. Himla häftigt var det! Kallt som satan, ja. Tidigt. Ja. Men fint! 

Vi hann även strosa en del i stan så ska inte säga jag gick miste om hela staden. Drack t.ex. Världens godaste Lassi på Blue Lassi. Värt att åka till Indien endast för den. Och jag är inte ens så förtjust i Lassi. Valde en cocunut banana. Medans T drack en chocolate pomegranate. Tjocka och krämiga. Dock kunde jag inte dricka mer än två klunkar utan att riskera att de kom upp igen... men de var de bästa två klunkar som varit i mig någonsin. Coolt att man kunde titta på när de gjorde dem också. 

Vi besökte även burning ghat men valde att faktiskt inte delta i en turistfälla som innebar att man tittade på när folk bränner sina anhöriga..... 

Sen var de dags att åka till stationen. Hade förbeställt taxi men den kom visst inte fram så vi fick åka tuk tuk i en timme. Spännande! 

Kommer fram på stationen en och en halv timme innan tåget ska gå. Vi gillar att vara i tid. Olyckligtvis ska tåget då vara försenat med en timme. Ack tänker vi. Åt lite skabbig billys pizza liknande (okej, Tekla åt) och satte oss på perongen för att vänta. Vår timmes försening blev snabbt två, sen tre, sen tre och en halv. Nästan fyra timmar efter utsatt tid så kom de. På en annan perong tillochmed?! Tack och lov så hade vi redan spanat in några människor som såg ut att komma från bergigare områden (dvs Tibet folk typ). 

Så när de sa något i högtalarna och dessa personer sen reste sig och gick där ifrån så följde vi efter. 

Men tro inte att det var så hemskt att vänta! 

Vi hade de rätt underhållande.

Förutom de vanliga då, kopiösa människor som stirrar, peka, och pratar om en, en massa tiggare, råttor som sprang bredvid en, barn som stirrade på en med ledsna ögon för att de ville ha vår snackspåse (gav faktiskt en smutsig ung pojk ett bounty, som visserligen råkade vara gammalt...)

Vi fick träffa en man som var väldigt fascinerad av religion (och av oss tror jag). Han ville hemskt gärna veta hur "Fader vår" går på svenska. Olyckligtvis är jag lite ringrostig när det kommer till mina böner. Men jag gjorde ett försök och hittade på lite. Han verkade inte misstro mig. Han gav oss sitt Skypenamn och bad oss ringa honom för vidare diskussioner, och erbjöd oss tillochmed boende i Calcutta. Snäll människa!

Fick även se en stackars tre åring pojk komma fram till oss och dra ner byxorna. Där gömde sig en väldigt uppsvullen testikel (tar jag för givet, kollade inte så noga). Såg ut som en ballong iaf. Inte ville han gå heller så jag och T fick sitta och titta bort i säkert fem minuter innan de var okej att kika fram igen. 

Väl på tåget var allt okej. Sov väl helt okej. Anlände på vår station fem timmar efter vi skulle vara där. Inte allt för farligt. För att vara Indien. Ska aldrig klaga på Skånetrafiken igen dock. 

Hoppade in i en delad jeep för att väl komma till Darjeeling. Jag hade oroat mig lite för att vi inte skulle kunna ta oss de 90 km från stationen till staden. Men det visade sig snabbt att vi inte behövde oroa oss för någonting. 5-6 män kom rusande mot oss och erbjöd oss olika alternativ så fort vi ställde oss på parkeringsplatsen. 

Darjeeling är en fantastisk stad. Kallt som bara den. Men fin! Folken här är så fina! Så hjälpsamma. Allt som "vanliga" indier inte är. De pekar inte på oss. Tar inte smygfoton. Surar inte. 

Kan stanna här för evigt. Kanske. Nä. För backigt. Ont i mina ben ju 

Åt världens godaste frukost imorse. Efter en månad med vitt tråkigt toast bröd blev vi så glatt överraskade när vi fick in tjockt lite mörkare mjukt saftigt bröd. Helt galet så lite som kan göra en så glad. 

Efter frukost bestämde vi oss för att åka joyride. Ett litet ångtåg som kallas toytrain. Två timmars resa längst berget. Fint! Besökte ett mysigt litet tågmuseeum på vägen.